ojoj tiden går…

…och det är slutet av februari redan…
ja tiden den går och går och kommer aldrig tillbaka som nån har sagt… stämmer bra det ju… hmm…

jag har varit på ”besök” på psyk igen. bara ett kortare denna gången lyckligtvis.

annars så går väl livet på ungefär som vanligt här. har dock varit/är en riktigt jävlig period med värken. vansinnigt med värk och trötthet. det är väl en av sakerna som dragit ner mig psykiskt också. som ”bidrog” till den försämringen.

har varit svårt också att kunna pyssla, pga värken. men har försökt njuta av det lilla jag kunnat göra.

nåt helt annat: nu i mars är det 2 år sedan jag gjorde GBP (gastric bypass) operationen. det går trögt med viktnedgången. visst har det ju hänt en hel del dessa år, ett antal kilon som jag gått ner. men man är väl aldrig nöjd. jag är långt ifrån ”klar”.
har problem med ”ätbeteendet” av och till. allrahelst beroende på hur jag mår psykiskt också. har nog mer problem med att jag äter lite för lite nu än åt ”andra hållet”. det kan ju också påverka viktnedgång negativt, hur konstigt det än låter. jaja får se hur det utvecklar sig allt eftersom…

är det nån som ser serien ”revenge” på 3an? den kan jag verkligen rekommendera:) den är ju lite ”omtalad”, eller populär kan man väl säga, och det förstår jag:) nästa avsnitt är ikväll kl 21. det ser jag fram emot:)
har suttit och kollat in senaste avsnittet på 3ans hemsida, för det missade jag nu när jag befann mig på psyk. de har inte 3an på tv´n där…

nu ska jag ge mig, och fixa en stor mugg te, och läsa lite i en bra bok:)

ha det gott

kram annelie

annandan

Annandag jul har det blivit nu ja… en måndag… blir ju ännu virrigare än jag redan är… haha…

Är hos min älskade storebror, i Långviksmon. Har varit här sen i fredags.
Bara vi två, vilket ju inte är ”bara”, jag njuter av att få umgås med honom ordentligt. Vi har bara tagit det lugnt. Inte gjort nåt särskilt. Mer än att vi var hos pappa några få timmar på julaftons em, innan pappa for iväg och jobbade igen.

Det börjar väl bli dags att fara hemåt igen. Ska höra med brorsan hur vi ska göra idag.
Skulle vilja hälsa på mormor också en sväng. Ja, får se hur det blir.

Kram Annelie

Luciadagen….

…är det ju idag. Hmm ja tiden tycks gå extra fort just nu.
Har inte löst det med alla julklappar än. Och inte julkorten heller. Bläää. Men men det blir som det blir…

Min tumme har i alla fall läkt. Nu tar det väl ett tag innan nageln vuxit ut ”normalt” igen. Men det viktigaste är ju att jag i alla fall inte har ont! Sen hur nageln ser ut det bryr jag mig inte mycket i kan jag säga.

Nu tog den lilla energi, jag hade kvar, slut…
blir nog till att gå och lägga sig snart.

Ja så detta måste räcka för denna gången.

/Annelie

Aj aj aj min tumme…

Jäklar vad ont det gjorde! Och det gör det fortfarande…
Jo: satt vid köksbordet, och så var det något jag skulle ta upp från golvet. Men då min högra hand var på väg ner mot golvet, så måste jag ha fastnat med tum-nageln mot en kant på bordsskivan. Vilket resulterade i ett rejält upprivet jack mitt i tumnageln, rätt djupt in. Ja jädrans vad ont det gjorde och blodet rann…
Blodet har slutat rinna men ooooont gör det fortfarande… Har försökt klippa och fila bort den nagelbit som lossnat så gott det går så det inte är en ”uppfläkt” nagelkant som fastnar i allt… Men går ju inte helt det gör ju så jäkla ont…Det är väl bra att ha lite ”skydd” kvar också. Ja man märker ju hur mycket man använder tummen…
Som när man skriver på tangentbordet såhär på datorn…

Jahapp.

Klockan är mycket, jag ska lägga mig i sängen o hoppas på att få lite sömn.
Imorgon börjar en ny vecka…
Ja om typ 23 min bara…

Ha det gott

/Annelie

 

Första december…

…och absolut ingen snö ute…

Jag drömde faktiskt om snö inatt! I drömmen så var jag ute och hade kameran med mig, skulle fota nånting tydligen. Men så började snön vräka ner helt plötsligt, och jag blev så sur för då gick det inte att fota! Ja så kan det gå:)

Ja så är det då 24 dar till julafton. Som vanligt är jag inte klar med julkort eller julklappar. Men jag försöker ta det lugnt ändå, inte stressa så mycket. Försöka går ju alltid…

Idag ska jag till min terapeut för samtal. Känns väldigt gruvsamt. Men det går nog bra.
Sen efter det så åker jag nog ner på stan och går på bibblan. Jag tycker om att vara på bibliotek…

Nu måste jag ta och fixa med frukosten.

Ha det gott,
Annelie

Äntligen hemma

Jag blev utskriven från sjukhuset i fredags, det känns bra att vara hemma igen, hemma ”på riktigt”.

Skönt med lugn och ro och att själv kunna välja eller välja bort sällskap. Jag har haft lite jobbigt med ångest som kommit och gått, men det har gått bra att hantera och inte varit nån fara så.

Igår blev det en utflykt till ”Ersboda Handelscentrum” med bussen. Var in på KappAhl, HM och så på CoopForum. Köpte bara några sockar och så lite mat på Coop.

Blir så frustrerad för dragkedjan har gått sönder på min vinterjacka/täckjacka. Begriper inte hur jag ska klara av att byta ut den(dragkedjan) och har väldigt svårt att få ihop pengar till att köpa en ny jacka annars. Jag har haft väldigt otur vad gäller dragkedjor, på min förra täckjacka gick också dragkedjan sönder. Jag lyckades byta dragkedjan själv på den även om det var krångligt/svårt och tog en hel del tid. Det blev väl inte så supersnyggt heller men det syntes inte så mycket. Men när jag studerar hur dragkedjan är fastsydd på min nuvarande jacka så begriper jag inte hur jag ska kunna få till det själv utan att det blir helgalet. Suck! Det är inte så länge sen jag köpte den jackan heller, jag vet inte om det går att typ ”reklamera” den heller.
Ååh jag blir galen på sånt här!

Idag ska min ”kontaktkompis” Åsa komma och hälsa på en stund, det blir kul att få träffa henne lite. Hon ska även skjutsa mig med bilen till postombudet så jag kan hämta ut ett paket som väntar där.

Nej nu ska jag se om jag kan hitta lite ”pysselinspiration”:)

/Annelie

En torsdag i början av november…

…och det är inte lika mörkt i sinnet som det är ute. Vilken lycka!
Det blev inget litet ofrivilligt besök på sjukhuset/psyk, det blev ett stort eller långt eller vad jag ska kalla det. 4 veckor och 1 dag blev det innan jag ens kunde sätta fot i mitt eget hem igen nästa gång. Jag är ännu inte utskriven men är sen i tisdags em hemma på permis med korta besök på avdelningen för läkarsamtal. Det går bra att vara hemma och det är underbart skönt.
Jag uppskattar och njuter av att ha det tyst och lugnt omkring mig, att kunna välja om jag vill prata med nån, kunna/få vara ensam, välja eller välja bort ljud (vissa ljud kommer man ju såklart inte ifrån som finns där hela tiden hemma i bakgrunden som ett kylskåp som ”surrar” lite, ljud utomhus och sånt), inga rasslande nycklar och smällande i dörrar.

Den här gången kunde de faktiskt hjälpa mig, och jag tror att det kan vara mer än tillfälligt.
Kanske kommer det att bli ett före och ett efter. Före och efter medicinen Ritalin. Det är en ADHD-medicin. Jag fick i januari i år diagnosen ADD, som har det mesta gemensamt med ADHD. Och nu har jag då fått börja ta Ritalin. Den har gjort en stor positiv skillnad. Jag kan ännu inte sätta ord på allt och det är mycket att vänja sig vid. Även om det är positiva förändringar så är det dock nåt att vänja sig vid och lära sig hantera. Jag upplever saker annorlunda och kan hantera situationer och olika stimuli på ett annat och bättre sätt allt eftersom. Jag har ännu inte full dos av medicinen så det blir väl kanske lite bättre också det får jag se.
Som med alla mediciner så finns det biverkningar och en av de jobbigaste just nu är hjärtklappning. Men det blir mindre allt eftersom kroppen vänjer sig vid medicinen. Så jag får se allt eftersom hur jag kommer att stå ut med och vänja mig vid biverkningarna.

För första gången på mycket länge, kanske första gången nånsin, så kan jag känna hopp och nyfikenhet på framtiden. Det känns som att det kanske ordnar sig till slut. Att jag kommer att kunna få ett bra liv.
Det återstår mycket kämpande och bearbetning av mina upplevelser/minnen. Men till slut kanske det kommer att gå bra. Jag hoppas det.

/Annelie